Colombia fakta

Yta: 1 141 568 km2 ( Sverige 450 000 km2 )

Folkmängd: ca 36,2 milj. Befolkningstillväxt per år 1,6%

Medellivslängd: Män 66,4 år, Kvinnor 72,3 år

Barn per fertil kvinna 2,7

Huvudstad Bogotá ca: 7-10 milj.

Andra större städer: Cali (1,7 milj.) Medellin (1,6 milj.)

Språk: Spanska

Religion: katolicism

Statsskick: republik

Nationaldag 20 juli

FN medlemskap: 1945

Valuta: Peso

BNP per capita 1910 USA-dollar ( Sverige 23 750 USA-dollar)

Tid: Svensk tid –6 timmar

 

 

FLAGGAN

Gult står för det gyllene Amerika

Blått står för havet

Rött står för Spanien

Nationalsången "O gloria inmarcesible!"

 

 

Colombia, republik i nordvästra Sydamerika vid Stilla havet och Karibiska havet; den är uppkallad efter Columbus. 35,1 milj. inv. Landet indelas i 23 distrikt, några s.k. intendenturer och territorier samt ett distrikt med huvudstaden (Santa Fé de) Bogotá, som ligger 2 600 m ö.h.

Natur och klimat. Colombia är ett land med mycket stora skillnader vad gäller klimat och vegetation, beroende på höjden över havet. Landet uppfylls i väster av Anderna, som mot norr grenar ut sig i flera kedjor (Väst-, Central- och Östcordilleran). Här finns toppar med evig snö som når över 5 700 m. Landets högsta topp är den isolerade Cristóbal Colón (5 775 m) i Sierra Nevada de Santa Marta vid Karibiska havet i norr. Anderna har många unga, ännu aktiva vulkaner och landet drabbas ofta av jordbävningar. Bergskedjorna omsluter högslätter där majoriteten av befolkningen lever. Längs kusterna finns slättland, störst i norr runt Magdalenaflodens delta, och landets glesbefolkade östra delar består av ett vidsträckt lågland. I norr består detta av gräsbevuxna savanner (llanos), genomskurna av Orinocos bifloder, och här hålls stora boskapshjordar. I söder vid ekvatorn och Amazonflodens biflöden härskar regnskogen (selva). Landets klimat är tropiskt, men varierar med höjden över havet.

(I bergstrakterna räknar man med den heta, den tempererade, den kalla och den frusna zonen.) Nederbörden är stor i söder; i norr och öster är det torrtid på vintern.

Befolkning. Omkring 80 % av landets invånare är vita eller avkomlingar till de spanska kolonisatörerna och den indianska urbefolkningen, som i dag utgör mindre än 2 %. En betydande folkgrupp är ättlingar till afrikanska slavar (knappt 25 % av invånarna) och lever i huvudsak på kustslätterna. Folkökningen är mycket snabb och

inflyttningen till städerna har varit stor. Spanska är officiellt språk, indianspråk talas av mindre grupper. Katolska kyrkan dominerar det religiösa livet.

Näringsliv. Colombia hör till de tämligen lyckligt lottade utvecklingsländerna. Landet är självförsörjande på livsmedel, har goda naturtillgångar och har med utländska investeringar byggt ut sin industri, huvudsakligen i städerna på högplatån. Transportnätet var länge undermåligt. Bergskedjorna var svåra hinder för vägar och järnvägar. Flod- och kustsjöfart liksom flyget har stor betydelse.

Colombia är sedan gammalt känt som guldlandet Eldorado. Förutom guld bryts bl.a. nickel, platina och smaragder. Det finns stora kolreserver. Nya fynd av olja och naturgas väntas täcka energibehovet och avsevärt förbättra exportinkomsterna. Vid sidan av livsmedels- och textiltillverkning har den tunga industrin utvecklats (stål-, maskin-, olje- och kemisk industri). Många arbetar ännu inom jordbruket. Men beroendet av kaffe (världens näst största produktion efter Brasilien) är fortfarande stort och gör ekonomin sårbar. Kaffets andel av det totala exportvärdet har dock sjunkit kraftigt. Jordbruket följer de olika klimatzonerna och ger bl.a. bananer, socker (varma zonen), kaffe, bomull, tobak, sydfrukter (tempererade zonen), majs och potatis (kalla zonen). Jorden är ojämnt fördelad. Storgodsen (latifundios) äger huvuddelen; folkets flertal är fattiga småbrukare eller jordlösa lantarbetare. Stora inkomster vid sidan av den formella ekonomin ger den illegala narkotikahandeln (marijuana, kokain) som lett till ökande kriminalitet och våld. Handeln har kontrollerats av ett fåtal karteller, vilka myndigheterna med USA:s hjälp försökt stoppa; huvuddelen av narkotikan distribueras till USA.

Kultur. Colombia är i dag särskilt känt för sin litteratur, inte minst genom nobelpristagaren Gabriel García Márquez. Författarna tar ofta fasta på det groteska och barockt överdådiga, med en förkärlek för historiska perspektiv.

Historia. Vid spanjorernas ankomst på 1500-talet hade Colombia flera högt utvecklade indiankulturer, bl.a. de jordbrukande chibcha som var kända för sina förnämliga guldarbeten. Guldet lockade spanjorerna, som på 1500-talet lade under sig landet med våld. Kolonin Nya Granada omfattade de nuvarande staterna Colombia, Panama, Venezuela och Ecuador och blev spanskt vicekungadöme 1718. Under koloniernas frihetskrig i början av 1800-talet vann Simón Bolívar en avgörande seger 1819. Han skapade ett självständigt Storcolombia (Gran Colombia), men Venezuela och Ecuador lösgjorde sig snart. Panama bröt sig ur 1903 med stöd av USA (som i gengäld fick bygga Panamakanalen). Under 1800talet och in på 1900-talet rådde oro i Colombia med flera inbördeskrig mellan konservativa och liberaler. De förra önskade en stark centralmakt, de senare såg helst en förbundsstat. Makten låg i huvudsak hos de stora jordägarna (banan- och kaffeodlarna).

På 1900 talet utvecklades en industri och städerna växte. Blodiga strider blossade åter upp mellan konservativa och liberaler på 1950-talet. Perioden kallas "våldet" (spanska, la Violencia). Militären tog makten, men 1957 slöts en borgfred mellan de politiska huvudgrupperna. Folkets flertal har dock saknat möjlighet att utnyttja den formella demokratin och klyftorna i samhället är mycket stora. Efter hand växte olika motståndsrörelser fram, bl.a. stadsgerillan M-19, och det politiska våldet ökade dramatiskt på 1970–80-talen.

Den konservative presidentenB. Betancúr (1982–86) försökte ingripa mot korruptionen. En ny grundlag 1991 beskar något presidentens makt. Flera gerillarörelser lade ned vapnen och ombildades till politiska partier (bl.a. M-19), men knarkmaffian fortsatte att utmana regeringen, trots att knarkkungen Pablo Escobar dödats vid en eldstrid med polisen 1993.